s/y SEA WIND 2016: Över Nordsjön till Skottland

2016-07-19

Vid tvåtiden beger vi oss ut på Nordsjön. Vinden har mojnat och havet är helt spegelblankt. I lugnet och stillheten passar jag (Susanne) på att ta hand om min kära mans fötter. Lasses tossingar blir såå mjuka och fina efter min fotvård. Mår fötterna bra mår resten av kroppen toppen!

En nöjd kapten får fotvård

Vi har slängt ut dörjen och det nappar! Jippi!!! Men vad är det på kroken?? Ser när jag drar upp fiskelinan att det inte är någon fisk utan en stormfågel som trasslat in sig i linan. Usch det känns inte bra, men det var inte vår mening.

Vi dörjar efter makrill men får istället en stormfågel som fastnar i linan

Vi tuffar fram för motor och efter några timmar möts vi av tjock dimma. Lasse går och lägger sig och jag tar första vakten. Jag kan verkligen förstå varför sjömän blev vidskepliga när de var ute till havs. Havet har en magi som påverkar själen. Solen lyste igenom dimman och solkatter återspeglade sig i havet. Det såg ut som om själar kom upp ur havet för att ta sig upp till himlen. I dimman är ljudet dovt och jag hör en båt långt borta. Efter ett tag så klarnar det upp och vi får en helt fantastisk kväll och solnedgång. Jag känner sådan frid och lycka och min tanke är ren och klar.

Solen glittrar i havet genom dimman

En fantastisk kväll och vi glider fram på en vågig spegel

Månen stiger upp bakom oss...

...och för om oss går solen ner

2016-07-20
Natten avlöper lugnt. Lasse tar sin vanliga hundvakt mellan 2400 och 0400 vilket innebär att han missar både solnedgång och soluppgång. Min morgonvakt är god med fångst av en makrill. Vi har äntligen kunnat sätta segel och vinden har ökat till 8 meter per sekund sydostlig. Perfekt när man är på väg till Skottland.

En magisk soluppgång på Nordsjön

Vi lyckas åter igen fiska upp en storm fågel. Han får namnet Petter. Petter är medtagen efter att ha åkt efter båten under vatten medan vi äter lunch, så han behöver vila, kräkas och bajsa. Vi trodde det var en bamsefisk på kroken och vi ville avsluta lunchen innan vi tog itu med den. Petter följer med på båten i cirka fem, sex timmar och sedan uppträder han lite rastlöst. Lasse tar då Petter under vingarna och låter honom få luft. Petter flyger iväg med de andra fåglarna och verkar ha återhämtat sig efter sina undervattensäventyr.

Vår ofrivilliga fripassagerare "Petter"

Petter gjorde sig ingen brådska och var nästan sällskaplig

Under dagen fortsätter vindar och vågorna att öka. Vid tretiden på eftermiddagen blåser det 12 meter per sekund syd ostligt och vi har bra fart men havet beter sig som en berg och dalbana. Detta är bara försmak av vad som komma skall!

Lasses nattvakt blir inte riktigt vad han tänkt sig. Ute på Nordsjön väntar ett åskoväder utan dess like. Den svarta himlen lyses upp av blixtar från alla dess håll. Det smäller och väsnas medan jag ligger i kojen och sover som en liten prinsessa. Lasse som bott i Florida har ju varit med om en hel del oväder men detta är värre än något annat han upplevt. Säkerhetsmedveten som han är försöker han kontakta Aberdeen Coast gard för att upprätthålla regelbunden radiokontakt. Om det skulle gå åt fanders så är det åtminstone någon som vet var vi är och vad som hänt. Tyvärr får han ingen kontakt utan försöker att uthärda blixtrar och dunder. När han äntligen tror att det lugnat ned sig så kommer ”the Big Bang”! Ljus och blixt kommer samtidigt och det ringer i hans öron. Då han för tillfället håller i stålhandtagen så inser han att det inte var en direktträff eftersom han inte fått ström genom hela kroppen, men all teknik blir utslagen och olika larm i båten tjuter. (Att döma av konsekvenserna så slog blixten troligen ner mellan 10 och 15 meter från båten har vi förstått efter att vi pratat med kunniga i saken) Lasse startar om alla system och tack gode gud så går de igång igen. När det är dags att purra frivakten så säger han så sött "älskling dags att vakna! Du kan ju inte sovit en blund i natt!" Jag tittar frågande på honom och undrar vad han menar. Jag har sovit mig igenom norra Europas värsta oväder.

2016-07-21

Morgonen börjar med att jag ser en stor flock med säkert tjugo delfiner som leker vid sidan av båten. De hoppar och dyker framför båten. Det är något speciellt med delfiner. De lägger sig på sidan och tittar upp på mig när jag pratar med dem. Det är som om de har en medvetenhet om den mänskliga närvaron som hojtar på däck. Min kropp fylls av glädje när jag ser dessa vackra djur som så graciöst rör sig i vattnet. Jag kan också se att det är några större och äldre delfiner som håller koll på de unga vildbattingarna. De äldre ligger i bakkant av flocken och ser ut att vara de som bestämmer hur flocken ska röra sig. De unga delfinerna får ett visst utrymme att leka men när det är dags att lämna så markerar de äldre tydligt och då följer resten av flocken med.

De första delfinerna kommer efter åskvädret. Dom ville nog pigga upp oss

Susanne fastnade i säkert en timma på fördäck för at studera dessa fantastiska varelser

Denna kväll blir en riktigt härlig seglingskväll. Solen skiner och det blåser 8 meter per sekund och vi har skön slör. Vi sätter oss på skarndäck med fötterna dinglande över bord. Vi känner tacksamhet och kärlek och bara insuper det härliga tillfället, snart är vi framme i Skottland.

2016-07-22

Vi ser Skottland och hissar den Skotska gäst flaggan. Vattnet ligger spegelblankt och vi tuffar fram för motor. Vi spelar in en video och jag är trött men glad och säger …nu är vi framme i Gotland och börjar ap-flabba……nej menar ju Skottland.

Det känns stort att närma sig Skottland för en motorbåts tjej från Stockholm som började segla för mindre än ett år sedan. Vi möts av stora fält med korn som glittrar som guld i morgonsolen. Vi spelar Stings fina låt ”Fields of Gold” och glider sakta in mot Inverness.

Väl framme firar vi med champagne och väntar på att slussarna i Caledonia Canal ska öppna så att vi kan klarera in och börja vår resa genom Skottlands högländer.